Projekt för samhällsbaserad ekonomi, parallella valutor och digitala incitament för det allmänna bästa i Filippinerna

1. samhällsbaserad ekonomi

I Filippinerna finns det ett växande antal projekt som förlitar sig på samhällsbaserade metoder:

• Sociala bostadsprojektI provinsen Negros Occidental utvecklas ett ekosystem för bambuodling som inte bara skapar katastroftåliga och prisvärda hus, utan också stärker lokala värdekedjor och främjar arbetstillfällen på landsbygden. Initiativet bygger på lokala resurser och samhällsengagemang för att möjliggöra en hållbar utveckling^1.
• Ekosystemorienterad förvaltningProjekten genomförs i avrinningsområden för floder och kombinerar biologisk mångfald, vattenförvaltning och lokalt värdeskapande. Målet är att skapa ekologiskt och socialt hållbara strukturer genom samarbete.^2.
• LantbrukskooperativOlika program främjar småbrukares organisering i kooperativ för att förbättra marknadstillträde, inkomster och hållbara jordbruksmetoder^3.

2. parallella valutor och komplementära valutor

• Officiell valutaDen filippinska peson är den enda lagliga valutan och är fritt konvertibel. Det finns inga officiellt erkända parallella valutor eller lokala kompletterande valutor på nationell nivå.^4.
• Regionala experimentDet finns överväganden och diskussioner om pesons roll i regionala valutaenheter (t.ex. inom ASEAN), men hittills inga praktiska parallella valutaprojekt eller lokala valutasystem med större spridning^6.
• Digitala betalningsmedelDigitala plånböcker som GCash och PayMaya är utbredda och används av miljontals människor. De ersätter kontanter i vardagen, men är inte riktiga parallella valutor; de är digitala betalningsinfrastrukturer baserade på pesos^7.

3. Digitala incitament för det allmänna bästa och modeller för deltagande

• Digitala plånböcker och incitamentsystemDigitala plånböcker används i allt större utsträckning för mikrotransaktioner, donationer och projekt för det allmänna bästa. De underlättar gräsrotsfinansiering för sociala initiativ och gör det möjligt för befolkningen att delta direkt i lokala projekt^7.
• Deltagarbaserade finansiella systemFilippinerna anses vara ett föregångsland när det gäller deltagande budgetprocesser ("bottom-up budgeting", "Citizens' Participatory Audit"). Här deltar medborgare och icke-statliga organisationer aktivt i planeringen och kontrollen av offentliga medel. Digitala plattformar stödjer dessa processer genom att främja transparens och deltagande.
• Projekt för det allmännas bästaDet finns många lokala initiativ som använder digital teknik för att uppnå gemensamma mål - till exempel inom katastrofförebyggande, utbildning eller hälsosektorn. Dessa projekt förlitar sig på kollektiv finansiering, digital kommunikation och gemensamt beslutsfattande.^2.

4. Utmaningar och perspektiv

• Rättslig ramParallella valutor är ännu inte officiellt godkända. Digitala innovationer verkar inom ramen för nationell reglering.
• SkalningMånga samhällsbaserade projekt förblir lokala. Överföringen av framgångsrika modeller till andra regioner försvåras av begränsade resurser och brist på politiskt stöd.
• Digital klyftaTillgången till digitala incitament för det gemensamma bästa är mer uttalad i stadskärnor än i landsbygdsregioner.

Översiktstabell

Slutsats: Det finns många innovativa projekt för samhällsbaserade ekonomier och digitala incitament för det allmänna bästa i Filippinerna, särskilt inom områdena socialt boende, miljöförvaltning och deltagande finansiella system. Det finns dock inga officiella parallella valutor - digitala innovationer är inriktade på peson och det civila samhällets deltagande i samhällsprocesser.^2^7.

Kompletterande bedömning ur ett Gradido-perspektiv

Det är tydligt att Filippinerna har en anmärkningsvärd mångfald av samhällsbaserade projekt, digitala lösningar för det gemensamma bästa och deltagande finansiella strukturer - även om officiella parallella valutor eller breda komplementära valutaprojekt fortfarande saknas.

Gradido-perspektiv och kompletterande tankar:

• Samhällsbaserad ekonomi: De initiativ som beskrivs - från socio-ekologiskt bostadsbyggande med bambu till jordbrukskooperativ och deltagande vattenförvaltning - visar att landet har stor potential och redan har erfarenhet av samhällsbaserad, hållbar ekonomisk verksamhet. Denna form av lokalt självbestämmande utgör en idealisk grund för att Gradido ska kunna växa som en modell inriktad på det gemensamma bästa.
• Digitala incitament för det allmänna bästa: Digitala plånböcker, crowdfunding och deltagande budgetering är redan fast förankrade i det filippinska samhället. Detta gör att man snabbt kan acceptera digitala lösningar för ökad transparens, delaktighet och gemensam utveckling. Öppenheten är enorm, särskilt i stadskärnorna - men digitaliseringen erbjuder också oanade möjligheter för initiativ på landsbygden att bygga broar.
• Brist på parallella valutor/komplementära valutor: Det faktum att det (ännu) inte finns några distinkta lokala valutor är både en möjlighet och en utmaning: det finns liten konkurrens och samtidigt ett öppet utrymme som väntar på innovativa, välfärdsorienterade system som Gradido. Juridiska och politiska hinder måste tas i beaktande, men kan hanteras gemensamt och steg för steg i deltagande processer.
• Skalning och digital klyfta: Många projekt är framgångsrika på lokal nivå, men det är svårt att överföra dem till andra regioner och befolkningsgrupper. Det är här ett holistiskt gradido-koncept - i kombination med Bayanihans anda - skulle kunna skapa nya synergier och en bred rörelse för solidaritet, delaktighet och lokalt välstånd.
• Slutsats och vision:
  Filippinerna har en rik erfarenhet av samhällsanda, ekologiskt ansvar och digital öppenhet. Genom att föra Gradido till nästa nivå i denna utveckling - med den aktiva basinkomsten, den offentliga budgeten och utjämnings- och miljöfonden - kan vi hjälpa till att förvandla många lokala gnistor till en kraftfull, lysande gemensam eld för landet och dess underbara människor.